Jag har vart här förr, kan ta mig upp

Så underbart härligt väder vi har i Stockholm idag! Strålande solsken, -12 grader och lite smått snöfall :) Änglatårar som jag hörde en kvinna på stan kallade det. Javisst, det kanske är så, frusna såna... Har så otroligt mycket att plugga nu och göra färdigt så måste plugga hela dagen idag. Jag klagar inte, jag tycker bara det är kul att få ha något att göra. Plus att man gillar det, då blir det absolut inget som tynger en! Måste dock komma åt en kopiator, vart fan hittar men det i Stochholm. Vet att det finns en på högskolan men vet inte om jag får använda den... Så ifall det finns någon snäll själ i vår huvudstad som har tillgång till kopiator - tveka inte att höra av er till mig! Skämt åsido, men jag råkade köpa fel bok.. Köpte år 2003, men skulle ha 2009, total fail..



Alltså seriöst.. Måste berätta om en dröm jag hade för två nätter sen. Usch, det kändes precis som att det var på riktigt. Så läskigt!! Jag bodde ensam i en jättestor och fin villa ute på landet typ, vart jag befann mig i landet vet jag inte men jag bodde i Sverige. Och så hade jag bara en endaste granne, och han var typ i 30 års åldern och psykiskt sjuk. Och en dag skulle jag ut och gå runt i landskapet (tror jag), skulle iallafall ut ur huset. Jag gick och kollade ner på min mobiltelefon så jag märkte inte att det stod 5 polisbilar utanför min grannes villa. Men när jag kollade upp så viftade en polis att jag skulle komma dit, han satt och hukade sig bakom sin polisbil. Jag satte mig till rätta bakom bilen med polismannen, han berättade att min galna granne inte tagit sina mediciner på jättelänge och att han är beväpnad och farlig och bad mig att sitta still bakom bilen, men helt plötsligt så sprang han iväg till sin kollega vid en annan polisbil.

Poliserna var säkra på att min granne var i huset, men helt plötsligt hör jag kvistar som knäcks inne i skogen bakom mig, helt plötsligt kommer han ut från skogen med pistolen i sin högra hand. Han tar tag i min tröja med sin vänstra hand om släpar in mig i villan. Oviktig fakta men jag lade märkte till att han hade en stjärna tatuerad på underarmen, sen stod det något under stjärnan men det kommer jag inte ihåg. Det kan ha varit ett namn, kursiv stil var det iallafall... Han bjöd mig på wienerbröd och kaffe, pratade jättemycket och var jättetrevlig. Jag förstod ingenting. Plötsligt hör vi båda att en av de kvinnliga poliserna pratar i en megafon, säger att han ska släppa mig och få in en polis som gisslan istället. "Släpp flickan, vi byter henne mot en polis". Han tvekar ett tag, ger mig en havrekaka och släpar upp mig och öppnar dörren, innan han går ut genom dörren laddar han sin pistol.



Väl ute på gården blev både jag och min galna granne bländade av den starka vårsolen. Tystnaden var total, man hörde isen från taket smälta, dropparna hördes på stenen nedanför vid huskanten. Han viskade att jag skulle gå sakta, en endaste kvick rörelse, så skulle han skjuta mig. Det var som en varning, han kunde inte kontrollera det själv. Han bad mig att lyssna noga och göra precis som han sa åt mig att göra. Jag skakade av rädsla, samtidigt som man fick sig en adrenalinkick av det hela. Han hade inte varit dum emot mig, det var spännande... Han släppte mig och jag gick sakta, försiktigt, liksom smög. Poliserna beodrade mig att springa, men jag kunde ju inte göra det. Jag ville inte riskera att bli skjuten. Men jag höll på att halka på den is som fanns kvar på backen, och då hade han tydligen höjt sin pistol och skjutit, jag hörde ett skott avlossas, sen att någon blev träffad... Jag slängde mig på marken, jag kände smärta i hela min kropp.. Men det var inte jag som hade blivit träffad?! Jag hörde fler skott avlossas.. Jag kollade upp och bakåt, där låg två poliser på marken, döda.. Även min granne, han låg på sin veranda, död. Plötsligt insåg jag, att en av dessa poliser hade tagit en kula för mig. Han hade räddat mitt liv, men mist sitt eget.. Den här drömmen var ju helt jäkla sjuk. Fatta ångesten jag hade i hela drömmen och även när jag vaknade. Shit.... :( Ähh, det var ju bara en dröm. Annars vore det ju värre.

Nu ska jag ta tag i pluggandet!
K Y S S